Vad hände? Plötsligt dök hans son upp och började sjunga amerikanska sånger. Av en mormon. Och det var inte Herreys. Jag kunde inte lämna de ensamma. Jag var tvungen att vara där vid pianots hjul och bevaka att det inte utvecklades till något som man skulle behöva skämmas för. det skar sig rejält ett par gånger. De sa att det skulle bli bra. Ja, ja. Det var ju en repetition. Men när vi nu ska fira vår jul i Sverige med våra långtgående traditioner. Varför väljer de då att sjunga amerikanska sånger? För att förtydliga det. Från Amerika. De var glada och njöt av öl. Och sjöng högt. Spelade piano, mandolin, gitarr och melodika. Tror även att någon av de fick tag i en shaker. Jag stannade i alla fall troget vid hjulen på pianot och lyssnade på Amerika. De hade varit ett bra namn för duon. Amerika. De gick inte så långt att de döpte duon till något. Tur. De sa även något om att de inte skulle vara i fokus och att det skulle enbart signalera något lättsamt. Ingen av oss i rummet har varit i Amerika. Husse säger att han köpt en flygbiljett till Amerika till våren. Vet inte om jag tror på honom. Han sitter i sina jeans morgon som kväll och lyssnar nästan alltid på sina Amerikanska förebilder och ser på Amerikansk film. Vad är det för något speciellt med det landet? Har de inte fått allt för mycket fokus de senaste hundra åren? Är inte helt bekväm med den Amerikanska Bulldogen. Träffade en gång en som inte va helt ok i sinnet. Men han skulle i alla fall inte käka upp mig som den där knäppa Rottweilern var på väg att göra en gång. Och som om han inte fått nog så lägger han en LP med Tom Petty på skivspelaren. Från Amerika

Önskade verkligen att jag skulle få hälsa på den där mopsen. Han verkade fin på alla sätt. Men husse ville något annat och gick vidare. Och de där kaninerna var ju hur läckra som helst. Men han sa bara att jag fick nöja mig med att se på de. När jag börjat få den där goa freagskänslan med mys i soffan så reste han sig upp och  satte på sig sina boots och försvann ut i regnet för att några minuter senare komma hem igen. Trodde inte det var sant när köket började dofta av kött. Hur kan han stå där och göra en Biff Rydberg utan att bjuda mig. Och precis när jag tänkt tanken så öppnar han kylen och tar fram skinka till mig. Jag vet inte hur många gånger jag sträckte fram tassen för att få maximalt av det goda. Mitt i stekoset och mitt lyckorus så kör han igång Håkans live från Ullevi. Jag bara dog. Hur bra som helst. 69000 sjungande fans. I den där staden som han hållit så varm i alla år. Som han sett otaliga konserter i. En obskyr konsert som han plockar fram för att stila är Charlie Musselwhite på Magasinet 1991. Springsteen med en fantastisk tagning av Drive all night. Promenaderna på Haga. Svårigheterna att ta sig an staden med sin käresta efter alla minnena från förr. Han började kalla stan för Lilla London. Men när ingen annan ser honom går han längs kajen och nynnar på Känn ingen sorg och tar sen vägen längs spåren till Järntorget och äter en gigantisk räkmacka. Jag var bortlämnad ett par dagar somras för att han skulle gå på Way out west med sina barn. Det var mycket Queens of stoneage som hördes under Augusti. Det fungerade ok att vara i Hjärup när de var i Göteborg. Men jag hänger gärna med nästa gång till Slottskogen I Göteborg. 

Jag hörde i sovrummet hur han suckade tungt i köket när ha drack sitt kaffe och läste tidningen. Peshawar. Hur kan det få lov att hända sa han högt för sig själv. Själv har jag mest fokus på det trista vädret som verkar hålla i sig fram till jul med regn, regn, regn. Men både han och jag tog tag i dagen och lyssnade på Lundell-låtar som sällan spelats live. Roadhouse Kirscheim. Alperna. Orkney. Hennes rygg. Inte ett ont ord. Ingens kvinna. Måne över Haväng. Söndag. Taxi. 

Men det där med Peshawar hängde över oss hela dagen. Alla barnen. All sorg. Orken tog slut tidigt ikväll. Vi bara vilade i soffan och tänkte på Peshawar. Och precis när vi tänkte på det så hör vi hur livet är "Som ett lån". Jackson Brownes underbara "Call it a loan". Och visst vet han det bättre än många andra. Även jag förstår vad som hände den söndagen i november. Jag saknar henne. Han gråter inte så mycket nu längre. Men jag ser på honom att han tänker ofta på henne. Om ni undrar varför jag heter Thira Ellie så är det de två namnen som familjen diskuterade att jag skulle heta. Ellie blev liksom ett efternamn eller andranamn. Thira är mitt tilltalsnamn och kommer från den grekiska orten på Santorini. Deras sista gemensamma resa. Och alla resor som tagit slut i Peshawar. 

När han kom hem idag verkade han på gott humör och tog stora kliv mot glasskåpet och jag tänkte direkt att nu tar han fram en Talisker från mina hemtrakter. Men han tog fram ett snapsglas och öppnade kylen och började sila över något grumligt från en flaska till en annan. det doftade malört och citron. Anis och granatäpple.  Det var en av de två julsnapssorterna som han blandade igår som nu skulle smakas av. Han verkade nöjd den självgode herrn. Jag gick och la mig igen. Lite körigt i magen efter den där julgodisen som tappats på golvet  av hans dotter, som också bor här. Förr var hon nästan alltid hemma men nu ser man knappt röken av henne. Så nu bullas det upp till jul. Jag har ännu inte fått en köttbulle och undrar om jag ska få någon till julafton. Merde! Allergier är ingen höjdare. Kliar gör det trots att jag käkar vegetariskt. Kan likaväl äta köttbullar varje dag. Men det verkar han inte fatta. Knäppskalle. Jaja bara han inte tar mig till den där veterinären som inte kan se mig i ögonen. Han flinar alltid upp sig för de där och visst är de söta men de pratar till en som om jag är mindre vetande. Gott är det i alla fall på kudden i soffan framför den lilla fina designgranen i kruka och korg med vita dyra kulor och en slinga med  Marrakesh stil. Han har faktiskt gjort ett par bra insatser under de senaste veckorna sedan han kom hem från resor till både Stockholm och Oslo. Det är väl bara en tidsfråga till den där sängtjuven kommer hit och snacker norsk. Trodde inte det var sant första gången som hon kom och sa att nu får du inte plats här i natt. En av de värsta nätterna jag haft i mitt tre och ett halvt åriga liv.  Det går ju bra att sova hos  hans dotter också. Nu ska han värma glögg och bläddra i en tidning. Dags att ta sig till drömmarnas land. West Highland. 

Jag kommer från West Highland men kanske ändå inte. Hörby är min födelseort. Jag bor sedan ett par år tillbaka mitt i Malmö. Han som fixar käket och betalar hyran vaknar ofta före mig. Det är gott när man väl kommit ut men det är trögt att vakna till på morgonen. Ni kan kalla mig morgontrött. Nu kommer han med kopplet och säger att jag ska hoppa upp och så kallar han mig snuttefilt och gosemosan och andra tramsiga smeknamn. Men det är väl bara att göra som han säger och hänga på. Ut i decembermånad och göra vad man ska. Jag återkommer med mer om mig själv och mitt liv som hund. Som inte alltid är synonymt med uttrycket att leva som en hund. Det är bara att släppa drömmarna om en resa till de västra skotska högländerna och ta sig ner för trapporna och gå ut. Men jag återkommer om West Highland.